HAJAR I SVERIGE

Sverige har det rapporterats 15 hajarter som förekommer eller förekommit mer eller mindre regelbundet. Detta kan jämföras gentemot de 11 rockarter som rapporterats vid svenska vatten. Det finns en osäkerhet bakom dessa siffror och ingen vet vilka arter som i dagsläget förekommer eftersom ingen forskning pågår. Det förekommer ett begränsat provfiske men inga enskilda forskningsprogram för att uppskatta haj- och rockpopulationer i Sverige. Vissa arter förekommer i sådan sporadisk omfattning att de enbart kan räknas som föga kuriositeter. Andra har förekommit historiskt och kan numera vara lokalt utdöda på grund av överfiske i Sverige, Danmark och Norge. Flera arter vandrar långa avstånd till andra nationers fiskevatten där de kan ha utarmats eller utrotats genom överfiske. Håbranden kan exempelvis simma tvärs över Atlanten.

​

I Sverige har det rapporterats 15 hajarter som förekommer eller förekommit mer eller mindre regelbundet. Detta kan jämföras gentemot de 11 rockarter som rapporterats vid svenska vatten. Det finns en osäkerhet bakom dessa siffror och ingen vet vilka arter som i dagsläget förekommer eftersom ingen forskning pågår. Det förekommer ett begränsat provfiske men inga enskilda forskningsprogram för att uppskatta haj- och rockpopulationer i Sverige. Vissa arter förekommer i sådan sporadisk omfattning att de enbart kan räknas som föga kuriositeter. Andra har förekommit historiskt och kan numera vara lokalt utdöda på grund av överfiske i Sverige, Danmark och Norge. Flera arter vandrar långa avstånd till andra nationers fiskevatten där de kan ha utarmats eller utrotats genom överfiske. Håbranden kan exempelvis simma tvärs över Atlanten.

​

Den elasmobranchiska diversiteten är ringa utmed vår västkust i förhållande till andra länders marina kusthabitat, exempelvis jämfört med Danmarks och Norges kust. Anledningen till att den låga artrikedomen grundar sig på att hela svenska västkusten har en generellt lägre salthalt än Nordsjön. Detta med anledning av Östersjöns utflöde genom Kattegatt och Skagerack. Trots vår låga svenska artrikedom förekommer här i Sverige ibland några av de största arterna bland hajfiskar. Brugden siktas nästan årligen
och håkäringen noteras årligen. I norra Bohuslän där ytvattnets salthalt överstiger 24 ‰ förekommer rapporter om strandad brugd, pigghajstim samt jagande håbrand vid ytvattnet. Även i Kattegatt är det vanligt med pigghajstim.

​

Rapporterade arter i Sverige av hajfiskar Elasmobranchii:

Hajar
Håbrand/Sillhaj Lamna nasus
Brugd Cetorhinus maximus
Rävhaj Alopias vulpinus
Gråhaj Galeorhinus galeus
Nordlig hundhaj Mustelus asterias
Årfenhaj/Vitfenad ocenhaj Carcharhinus longimanus
Blåhaj Prionace glauca
Småfläckig rödhaj Scyliorhinus canicula
Storfläckig rödhaj Scyliorhinus stellaris
Hågäl Galeus melastomus
Sexbågig kamtandhaj Hexanchus griseus
Håkäring Somniosus microcephalus
Blåkäxa Etmopterus spinax
Pigghaj Squalus acanthias
Havsängel Squatina squatina (Lokalt utdöd)

Batoider
Darrocka Torpedo nobiliana
Slätrocka Dipturus batis (Lokalt utdöd)
Vitrocka Dipturus linteus
Plogjärnsrocka Dipturus oxyrinchus
Näbbrocka Leucoraja fullonica
Blomrocka Leucoraja naevus
Klorocka Amblyraja radiata
Knaggrocka Raja clavata
Rundrocka Rajella fyllae
Spjutrocka Dasyatis pastinaca
Örnrocka Myliobatis aquila