VITFENAD OCEANHAJ 

Carcharhinus longimanus

Text: David C. Bernvi

Mycket ovanlig i Medelhavet eller norra delen av Europa, endast ett fall av

vitfenad oceanhaj har rapporterats från Sverige, detta i Gullmarsfjorden

Skredsvik nära Lysekil vid den norra Bohuskusten 2004. Den vitfenade oceanhajen

som även kallas för årfenhaj är en hajart som främst förekommer i

tropiska och varmt tempererade vatten. Mestadels helt oceanisk. Vitfenad

oceanhaj kan komma kustnära eller kring oceaniska öar. Kan dock förekomma

vid vatten på 37 meters djup eller mindre.

​

Förekommer mellan ytan ner 184 meters djup. Den vitfenade oceanhajen föredrar

en vattentemperatur mellan 18-28 °C, den kan dock påträffas i temperatur

ner till 10 °C. Vid sådan låg temperatur kan det troligen finnas risk

för att hajen dör av köld. Vilket troligen var fallet med den svenska vitfenade

oceanhajen. I kalla vatten kan troligen inte jakt upprätthållas och tempera

turen i kalla vatten leder snaras till nedkylning. Enzymer, proteiner och interna

organ och slutar därefteratt fungera. I Mexikanska Golfen simmar den

till varmare vatten under vintern då vattentemperaturen når 15 °C.

​

Sexuell segregation förekommer hos denna haj. Aggregationer kan bildas men

stim tycks ej förekomma hos denna hajart. Den vitfenade oceanhajen simmar

långsamt genom det öppna havet för att spara på så mycket energi som möjligt.

Troligen kan en individ ta sig över en ocean flera gånger under en livstid.

Migrationer i oceaner sker ständigt under hela livet och denna haj är en typisk

oceanodrom. Denna haj är aktiv både dag och natt. Mycket opportunistisk till

sin natur varför den bör hållas under uppsikt. Födan är därför mångsidig,

främst bestående av benfiskar av olika slag. Bläckfiskar, stingrockor, sjöfåglar,

havssköldpaddor, kräftdjur och olika as. Kan troligen jaga marina däggdjur i

form av delfiner, sälar och sjölejon. Valkadaver kan vara en viktig del av

födan. De kan samlas kring stimfisk för att cirkulera omkring dem och simma

in i dem med öppen mun utan att aktivt jaga efter solitära fiskar. Fisken simmar

in i käften på hajarna under den kalabalik som uppstår, först då biter

hajen och sväljer stimfisken. Denna metod har visat sig vara en effektiv

jaktteknik mot stimfisk.

​

Andra mindre hajar och rockor ingår också i födan. Den kan vara farlig för

människor. Angrepp har förekommit främst på skeppsbrutna och liknande i

sjönöd långt ute till havs. Många angrepp ute till havs under andra världskriget

anses vara utförda från denna haj. De flesta angreppen är troligen orapporterade

för denna hajart.

​

Den vitfenade oceanhajen är vivipar med moderkaka och föder 1-15 ungar

som vid födseln är 60-65 cm långa. Större honor har fler ungar än de mindre.

​

Graviditeten varar i ett år. Födseln och parningen förekommer under tidig

sommar. Hanar blir könsmogna vid en längd av 1,75 - 1,98 meters längd och

honor vid 1,8-2 meters längd. Maximal längd uppskattas till 3,5 - 3,95 meter.

De flesta individerna är dock inte längre än 2-2,5 meter.