NEJ – INGEN VITHAJ I SVERIGE

En annan vithaj simmade från USA till mittatlantiska ryggen för att sedan vända tillbaka. Ingen vithaj har simmat över Atlanten. Vithajen i Medelhavet och den utanför Nordamerika står inte varandra nära genetiskt. Medelhavsvithajarna står genetiskt nära till vithajar i Sydafrika och Australien. Det var med andra ord skrivet i vithajens gener att vithajen "Lydia" som simma från USA till mittatlantiska ryggen med hög sannolikhet inte skulle simma över till Europa då hon irra runt utanför Irland i motten av Atlanten. Ingen vithaj har rapporterats i Skottland eller vid brittiska öarna. Det rör sig om brugd eller håbrand som misstagits för vithaj.

Vithajen har en magtemperatur på ca 26 grader konstant. Detta är kostsamt och därför kräver vithajen föda som bidrar till den höga metabolismen som uppvisas. Vithajen är en av de fåtal fiskar som är varmblodig. Vithajen kan klara 3 gradigt vatten och har påträffats i Alaska samt utanför Kanada under december månad. Men för att vithajen ska klara kalla vatten krävs energirik föda som förekommer i hög abundans. Energin som läggs på att söka efter föda måste uppvägas av energin som födan ger. Detta är anledningen till att vi finner vithaj i kalla vatten under vintern i Sydafrika som bara är 14-16 grader. Hade det inte funnits många unga, lättfångade sydafrikanska pälssälar i Sydafrika hade troligen vithajen varit betydligt ovanligare.

Detta betyder att vithajen kan simma i våra vatten men kraven vithajen ställer för dess överlevnad på habitat finns inte vare sig i Danmark eller Sverige. Vithajen är ovanlig söder om Engelska kanalen. Den har påträffats vid Frankrike men inte i England. Det finns fall från Portugal och Kanarieöarna samt Azorerna. Men vithajen föredrar olika typer av tempererade uppvälvningsområden främst.

Att vithajen skulle påträffad sporadiskt i Nordsjön råder det ingen tveksamhet om teoretiskt. Men det finns inga bekräftade fall. Att spekulera i att det finns vithajar där de inte rapporterats är högst hypotetiskt.

Det finns exempel på arter som är sämre anpassade till kallare vatten som påträffats i Sverige, Norge och Island.

Vid Island har tigerhaj påträffats. I Norge har sexbågig kamtandhaj, blåhaj och makohaj påträffats. I Sverige har blåhaj, sexbågig kamtandhaj, vitfenad oceanhaj (årfenhaj) och rävhaj samt havsängel påträffats. Det finns flera exempel på tropiska och varmt tempererade arter på nordliga breddgrader. Dessa hajar är dock olika vithajen och lever på annan föda som inte är lika energirik. En del av dessa arter är också mer vanliga och föder fler ungar än vithajar. 

Visst kan det hända att vithajen simmar till Sverige. Späckhuggare som också är i behov av stora energiresurser finns sporadiskt utmed svenska västkusten. Späckhuggare kan dock troligen jaga stimfisk i grupp som sill och makrill utmed västkusten. Vithajen är beroende av större bytesdjur för dess överlevnad men det finns exempel på vithajar som fångats med mängder av krabbor och sardiner i maginnehållet. Alternativföda är därför en möjlighet men ett undantag. 

Vithajen är en ovanlig fisk. En mycket ovanlig hajart. Vithajen vandrar i medvetna mönster som omfattar oceaner. Vithajen är filopatrisk - hemkär. Den simmar med andra ord i samma mönster år efter år i flera decennier. Det skulle vara extremt sällsynt att en filopatrisk oceanodrom simmade fel hela vägen till Sverige. Såvida det inte fanns något som lockade vithajen hit. Exempelvis en mycket aktiv valfångsstation kanske skulle locka vithajen men det är inget som funnits eller finns i Sverige. Och det är knappast troligt att om det skulle finnas, att vithajen lockades hit av odören en sådan slaktfabrik alstra, då den närmaste populationen vithaj finns i Medelhavet.

Senast på 1950-talet vandrade blåfenad tonfisk in på västkusten från sydligare trakter. Blåfenad tonfisk är något som vithajen jagar i Medelhavet. Om vithajen hade möjlighet att jaga dessa migrerande tonfiskar historiskt skulle det vara möjligt att vithajen simmade norr om Engelska kanalen och in i Skagerrak. Men detta är inget som visats med vetenskapliga bevis. Det finns inga historiska rapporter om att vithajen har existerat i Skagerrak och definitivt inte i Öresund. Vithajens förekomst i Sverige och Öresund är något som vissa biologer tvivelaktigt antyder till i media. Att säga att vithaj kan simma hit regelbundet är knappast något som kan tas seriöst.

Det råder därför stora tvivel om att vithajen snart skulle besöka svenska eller danska vatten. Även om vattentemperaturen skulle öka på grund av växthuseffekten finns det andra faktorer som medför att vi inte ser vithaj i Nordsjön eller på västkusten. Det finns inga bevis för att vithajen historiskt har existerat i Skandinavien under mänsklig tid. Vithajens förekomst är blott ett teoretisk önsketänkande vilket leder till sensationell journalistik. Att säga att vithajen kanske finns i Sverige riskerar att leda till missuppfattningar hos allmänheten. Uttalanden om att vithajen snart skulle nå till våra vatten är samma sak som att föra allmänheten bakom ljuset. Människor blir uppskrämda. Eftersom många fortfarande är rädda för vithajar leder det till onödig rädsla som varken hajarna eller allmänheten är förtjänt av. Vithajen kommer med största sannolikhet inte hit och besöker oss. Ingen vithaj har siktats i Sverige eller Nordsjön sedan Carl von Linné beskrev arten 1758. 

Läs mer om den statistiska sannolikheten att en vithaj når Sverige i kandidatuppsatsen "Var finns vithajen?" av David C. Bernvi.