Idag skriver jag, Mathias och Martin Ravanis samt Susanne Ravani på SvD Debatt. Du kan läsa debattartikeln här.
Bottentrålning förgör de marina habitaten och urholkar fiskets hållbarhet. Framför allt drabbar fiske med bottentrål hajar och rockor på ett extremt ohållbart sätt. När de fångas i trålen krossas deras inre organ då de saknar skelett av ben samt revben. Även om lagen säger att fridlysta hajar och rockor ska släppas tillbaka kommer trålen med största sannolikhet göra slut på dem.
Döda eller halvdöda hajar och rockor slängs därför över bord efter att bottentrålen fått upp dem på däck. Pigghajen kan nå en ålder på 100 år och håkäringen uppnår 400 år. Det tar 150 år för en håkäring att bli könsmogen. Bottentrålning utrotar därför effektivt hajar och rockor som saknar möjlighet att återhämta sig från trålens extremt invasiva påverkan i de marina habitaten.
Tänkt dig om en bulldozer skulle tömma en skog på allt levande för att fånga in ett rådjur. På liknande sätt fungerar bottentrålen i havet. Med en stor skillnad. Ingen ser vilken enorm effekt bottentrålen har på bottenfaunan och de marina habitaten. Fler trålningsfria områden måste till och bottentrålen måste stoppas!
Därför argumenterar vi för att ett småskaligt kustfiske med exempelvis nät som är mer skonsamt och lönsamt för havet, fiskarna och klimatet.
Comments