Högfenad revhaj

← Alla hajarter

Taxonomi

Biologisk beskrivning

Kustnära hajar som förekommer i tropiska och varmt tempererade vatten. Observeras ofta i bukter och vikar, hamnar eller flodmynningar över sandig eller lerig botten. Den förekommer inte utanför sandstränder, vid korallrev eller över hårt bottensubstrat. Den brukar simma nära botten vid mjukt bottensubstrat.

Det är mycket sällan den rör sig vid ytan. Endast vid de fall då vattnet är grunt kan den höga främre ryggfenan sticka upp ovan vattenytan. Högfenad revhaj kan simma mycket grunt och ned till 280 meters djup. Den kan simma över Atlanten och tydligen migrera över stora sträckor vilket gör den till en oceanodrom. Den påträffas oftast på ett djup mellan 20-55 meter.

Under sommaren simmar den högfenade revhajen norr över och under vintern mot sydligare breddgrader. Den migrerar efter säsongsmässiga vattentemperatursskillnader. Vuxna hajar är uppdelade efter kön. Juveniler förekommer i stim med både honor och hanar. Hanar tycks simma ner till djupare vatten snabbare och tidigare än vad honorna gör. Under migrationer söder över förekommer högfenade revhajar i stim. Den högfenade revhajen tycks föredra en vattentemperatur mellan 23-27 °C.

Denna hajart är vivipar med en moderkaka. Honan föder 1-14 ungar, oftast 5-12 stycken åt gången. Ungarna är vid födseln 56-75 cm långa. Graviditeten varar i 8-12 månader. Graviditetens längd är även populationsberoende. Under 8-12 månader förekommer gravida högfenade revhajar utanför Florida, vid Sydafrika i 11-12 månader och lika så i Sydkinesiska sjön. Graviditetstid tycks variera mellan dessa populationer.

Ungarna föds i grunda vikar och estuarier inom tempererade vatten under sommaren. Födelseplatserna besöks endast av vuxna gravida honor. På detta sätt undviks troligen kannibalism av andra större hajar inom samma art. Ungarna stannar vid sina födelseplatser tills vintern kommer då de simmar till djupare vatten. Parningen äger rum under vår och sommar. Honor kan då ses med parningsmärken eller kärleksbett. Under parningen simmar hanen efter honan och biter henne i bröstfenan för att få henne att rulla runt. Hanen använder båda pelvisklaffar under parningen.

Hanar blir könsmogna vid en längd av 1,3 - 1,7 meter medan honor blir könsmogna vid en längd av 1,4 - 1,8 meter.

Denna haj kan åtminstone bli 10-13 år gammal. Möjligen blir den könsmogen vid 3 års ålder. Denna haj kan även vara potentiellt farlig och bör hållas under uppsikt av dykare eller andra i samband med marina aktiviteter.

Födan besår främst av benfisk, oftast arter som lever på botten. Kräftdjur och andra mindre hajar eller rockor ingår också i födan tillsammans med bläckfisk. Högfenad revhaj är främst nattaktiv men jagar även under dagen. Matsmältningen tros fortgå mycket snabbt hos denna haj, varefter den växer mycket snabbt i förhållande till andra revhajsarter. Under två dygn kan den smälta en full magsäck. Den kan även föredra däggdjurskött vilket har påvisats. Maximal längd för den högfenade revhajen är 2,4 - 3 meter.

Referenser

• Bernvi, D.C. (2006). Världens hajar. Del 1, Ordning jättehajar Lamniformes. Caracal Publishing. s. 82.
• Bernvi, D.C. (2007). Världens Hajar Del 2 Ordningarna Matthajar Orectolobiformes & Tjurhuvudhajar Heterodontiformes. Caracal Publishing. s. 90.
• Bernvi, D.C. (2014). Vithajen Carcharodon carcharias. Caracal Publishing. s. 840.
• Bernvi, D.C. (2018). Guide till världens hajar. Caracal Publishing. s. 285.
• Compagno, LJV, (1984). FAO Species Catalogue. Vol. 4. Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Part 2 - Carcharhiniformes. FAO Fish. Synop. 125(4/2):251-655. Rome: FAO.
• Compagno, L.J.V. (2001). Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Volume 2. Bullhead, mackerel and carpet sharks (Heterodontiformes, Lamniformes and Orectolobiformes). FAO species catalogue for fishery purposes No. 1, Vol. 2. Rome: FAO. 269 pp.
• Compagno LJV, Dando M, Fowler S. (2005). A field guide to the sharks of the world. HarperCollinsPublishers, Pp.368.

Om denna artikel