Tigerhaj

← Alla hajarter

Taxonomi

Biologisk beskrivning

Tigerhajen är tillsammans med den vitfenade oceanhajen C. longimanus, tjurhajen C. leucas och vithajen Carcharodon carcharias en av de farliga hajarna. Den kan vara farlig för människan och bör hållas under uppsikt. Tigerhajen är den hajart som står för näst högst antal hajangrepp efter vithajen.

Denna haj är ganska vanlig, både kustnära och ute till havs pelagisk i varmt tempererade och främst tropiska zoner. Tigerhaj kan simma ned till ett djup på minst 140 meter. Hajen tycks föredra turbida områden nära kusterna. Den har påträffats i estuarier, laguner och korallrev med atoller. Tigerhajen förekommer oftast kring oceaniska öar i tropikerna, exempelvis Hawaiiöarna i Stilla Havet.

Tigerhajen simmar långa sträckor över oceanerna och förekommer oftast kring oceaniska öar eller där kontinentalbranten är djup och lutar kraftigt. Kring Hawaii har forskning visat att tigerhajen täcker ett område på ca 100 kvadratkilometer regelbundet. I norra Atlanten rör sig tigerhajen säsongsvis mellan Karibiska havet och havet omkring Bermuda på en sträcka om upp till 7 500 km varje år. Tigerhajen är en oceanodrom och nattaktiv fisk. Den spenderar mestadels dagen på djupa vatten. Under skymningstimmarna kommer den mycket nära land och kan simma i meterdjupt vatten för att komma in i laguner och estuarier, vikar eller hamnar. Tigerhajen jagar under nattimmarna och oftast vid ytvattnet.

De mindre individerna kan observeras på dagtid och vid grunda vatten mer frekvent. Det är också dessa individer som givit upphov till tigerhajens trivialnamn. De juvenila och subadulta tigerhajarna har ränder utefter ryggen och ovansidan som försvinner då växer sig större och blir vuxna.

Unikt för denna revhaj är dess ovovivipari. Den är den enda hajen i denna familj som är ovovivipar och föder 10-82 ungar per gång vilket är väldigt många. Antalet ungar varierar beroende på honans ålder och storlek. Ungarna är vid födseln 51-76 cm långa. Graviditeten varar troligen något över ett år. Honan föder sina ungar under våren och sommaren. Under våren sker troligen även parningen. Könsmognad uppnås efter 4-6 år och maximal livslängd är minst 12 år. Hanar blir könsmogna vid 2,3 - 2,9 meters längd och honor vid 2,5-3,5 meters längd.

Födan hos tigerhajen är extremt bred och kan bestå av ett stort mångfald bytesdjur. Dess breda utbredning har medfört en opportunistisk anpassning till potentiella födokällor. Till följd av detta kan exempelvis tigerhajen vara en farlig haj för människan.

Tigerhajens föda består av en mängd olika as i form av valar. Andra levande marina däggdjur som sälar, sjölejon, delfiner och tumlare jagas av tigerhajen. Havssköldpaddor kan vara en viktig del av födan för denna haj, åtminstone vid vissa delar av dess utbredningsområde. I Australiens Shark Bay har tigerhajen en viktig ekologisk roll som predator vid sjögräsängar. Tigerhajen jagar dugoner Dugong dugon och grön havssköldpadda Chelonia mydas som båda betar sjögräs. Genom tigerhajens närvaro på sjögräsängar påverkas betningsbeteendet hos dugoner och gröna havssköldpaddor vilket innebär att betningen blir begränsad. Detta resulterar i att sjögräsängar som är ett viktigt habitat och uppväxtplats för många fiskarter bibehålls. Detta leder till att fler fiskarter överlever till större storlek. En mängd olika fiskar ingår som föda bland annat såghajar Pristiophoriformes, havsänglar Squatiniformes, hammarhajar Sphyrna spp., stingrockor Dasyatis spp., örnrockor Myliobatidae och ett flertal benfiskar samt bläckfiskar.

Sjöfåglar i form av albatrosser Diomedeidae och säkerligen ett flertal andra sjöfåglar därtill kan fungera som föda. Vid Franska fregattreven norr om Hawaii jagar tigerhajen unga laysanalbatrossar Phoebastria immutabilis som lär sig flyga. När laysanalbatrossarna hamnar i vattnet angriper tigerhajen. Havsleguaner Amblyrhynchus cristatus och havsormar Hydrophiinae ingår också i födan. Tigerhajen tenderar att sluka en mängd kuriositeter och har benämnts som ”havets soptunna”. Den är troligen den mest opportunistiska av alla hajar. I flera fall tycks tigerhajen prova på att sluka lite vad som helst. Författaren har exempelvis hittat bananskal i tigerhajens magsäck.

Tigerhajen har rapporterat nå en otrolig längd på 9,1 meter. Dessa uppgifter går dock inte att bekräfta och även den bekräftade maximala längden på 7,4 meter har ifrågatsatts. Tigerhajar över 5 meter eller över denna längd (5,5 meter) är ovanliga. Trots detta är tigerhajen onekligen en av världens största rovfiskar tillsammans med vithajen C. carcharias och håkäringarna Somniosus spp. Tigerhajen uppnår inte samma kroppsmassa som vithajen C. carcharias. Tigerhajen kan uppnå en bekräftad vikt på 810 kg (40 % av vithajens vikt).

Referenser

• Bernvi, D.C. (2006). Världens hajar. Del 1, Ordning jättehajar Lamniformes. Caracal Publishing. s. 82.
• Bernvi, D.C. (2007). Världens Hajar Del 2 Ordningarna Matthajar Orectolobiformes & Tjurhuvudhajar Heterodontiformes. Caracal Publishing. s. 90.
• Bernvi, D.C. (2014). Vithajen Carcharodon carcharias. Caracal Publishing. s. 840.
• Bernvi, D.C. (2018). Guide till världens hajar. Caracal Publishing. s. 285.
• Compagno, LJV, (1984). FAO Species Catalogue. Vol. 4. Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Part 2 - Carcharhiniformes. FAO Fish. Synop. 125(4/2):251-655. Rome: FAO.
• Compagno, L.J.V. (2001). Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Volume 2. Bullhead, mackerel and carpet sharks (Heterodontiformes, Lamniformes and Orectolobiformes). FAO species catalogue for fishery purposes No. 1, Vol. 2. Rome: FAO. 269 pp.
• Compagno LJV, Dando M, Fowler S. (2005). A field guide to the sharks of the world. HarperCollinsPublishers, Pp.368.

Om denna artikel